Inom innovativa branscher och företag har värdet av oliktänkande länge varit känt och omhuldat. Redan 1899 anställdes i Richard MacGregor i ett av de bolag som sedermera skulle komma att bilda IBM. Idag tycker vi inte att det är konstigt med att han hade en annan hudfärg än den då rådande normen, men då var det mycket kontroversiellt.
1899 var läget mycket annorlunda, och det var först i slutet av 1960-talet som alla medborgare i USA fick likvärdiga medborgerliga rättigheter. Att IBM 1899 också skulle anställa Lilly J. Philp, Nettie A. Moore and Emma K. Manske var inte heller någon självklarhet, då det skedde 20 år före USA fick kvinnlig rösträtt. Här hemma dröjde det ännu längre innan kvinnor upphöjdes till fullvärdiga samhällsmed-borgare. I Sverige hölls det första valet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor först 1921.
Mångfald ger kreativitet, innovation och pengar
I dagsläget finns flera indikationer på att värdet av mångfald inom närings- och arbetsliv blir allt viktigare för såväl stora som små företag och organisationer. I början av 2015 slog konsultföretaget McKinsey & Company fast att ny forskning gör det allt tydligare att företag som har relativt större mångfald i sin personalstyrka också visar bättre finansiella resultat. Många har länge hävdat att det finns ett självklart samband mellan mångfald, kreativitet och innovation. Att IBM i den unga dataåldern var en föregångare på fler områden än inom datorer framstår från det perspektivet som naturligt. År 1943 startade bolaget exempelvis ett träningscenter för 600 personer med funktionshinder.
Intel axlar manteln och svingar fanan
I dagsläget ser mångfaldsfanan inom den globala IT-industrin ut att ha axlats av Intel, som arbetar med processorer och datorinnovationer. Företaget har fått mycket positiv uppmärksamhet för att man tar itu med situationen, bland annat mot bakgrund av att Apple, Google och de andra stora teknikbolagen i USA under 2014 fick allt mer kritik för sin bristande mångfald – mest markant är den cirka 70-procentiga dominansen av män.
För ett år sedan, 6 januari 2015, gjorde Intel en utfästelse om att man allokerade 300 miljoner dollar för att under den kommande treårsperioden förbättra mångfalden i bolaget. Företagets åtagande i mångfaldsfrågan innebär att Intel redan till 2020 siktar på att kvinnor och minoriteter ska vara representerade bland företagets medarbetare i proportion till sin andel i befolkningen. För vissa av de identifierade kategorierna – bland annat kvinnor – överträffades ambitionerna i proportion av rekryteringarna redan första halvåret, men i andra kategorier har man en bit kvar; bland annat avseende de personer som identifierar sig som USA:s ursprungsbefolkning.
Mångfald ger kundförståelse och långsiktiga konkurrensfördelar
Bedömare menar att utvecklingen visar att de företag som vill både kan göra skillnad och bädda för egna konkurrensfördelar på längre sikt. I grunden handlar det om att spegla massmarknaden och därmed den potentiella framtida kundbasen.
Läs mer om vad McKinsey & Company skrivit om hur mångfald förbättrar företags finansiella resultat:
http://www.mckinsey.com/insights/organization/why_diversity_matters
Intels rapport för mångfaldsarbetet under första halvåret 2015: